Vid positionering med GPS eller GNSS används ofta SWEPOS eller motsvarande
realtids-system för differentiell mätning. I framtiden kommer PPP
(precise point positioning) att användas i allt större utsträckning. Denna teknik
innebär att alla felkällor måste hanteras explicit, till skillnad från differentiell
mätning där felkällorna hanteras ”hopklumpade” och antas vara lika mellan bas
och rover. För PPP används ett globalt nätverk av referensstationer vid skapandet
av korrektioner för de olika felkällorna. För att minimera positionsosäkerheten
och konvergenstiden vid positionsbestämning med PPP måste man
hantera och korrigera för tidsskillnader (biases) som uppstår i hårdvaran hos
satelliterna. Vi ser därutöver en utveckling mot användandet av GPS tillsammans
med andra GNSS-system, så som Glonass, Galileo, och det kinesiska
BeiDou. För att kunna kombinera olika GNSS-system i samma positionsberäkning
och samtidigt få en låg positionsosäkerhet, måste vi estimera biases
mellan mätningarna från de olika systemen. Detta föredrag syftar till att förklara
GNSS-relaterade biases betydelse för olika GNSS-tillämpningar.
Hem > Kunskapsbanken >
2A. Betydelsen av biases vid positionering med GNSS
Författare: Martin Håkansson, KTH/Lantmäteriet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
2A. Betydelsen av biases vid positionering med GNSS
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
2A. Betydelsen av biases vid positionering med GNSS