Kartdagarna 2018 – 7A – Kampen om fredsmilen

Föredraget är en sammanfattning av min licentiatavhandling där historiska kartor, så kallade fredsmilskartor, utgjort en stor del av källmaterialet. Avhandlingen handlar om kartläggningen av fredsmilsdistrikten i samband med 1655 års reduktion. En till synes liten fråga som gav upphov till en infekterad och långvarig konflikt inom statsledningsen och som därmed blev en av reduktionens största frågor. Mina genomgångar av arkivet efter det så kallade Reduktionskollegiet visar att kartläggningen av fredsmilen var en stor och viktig uppgift som sysselsatte detta kollegium under ett flertal år. Men frågan var hur dessa fredsmilsdistrikt skulle mätas upp av lantmätarna? Två olika mätmetoder debatterades under 15 års tid av kollegiets ledamöter. Kartor upprättades, reviderades och upprättades på nytt. En del lantmätare obstruerade faktiskt direktiven från Reduktionskollegiet. Varför gjorde de det? I mitt föredrag visar jag hur kartor användes i samband med 1655 års reduktion och hur kartor användes som makt- och kontrollinstrument i det stormaktstida Sverige. Inrättandet av ett lantmäteri blev en del i en byråkratiseringsprocessen av den svenska statsförvaltningen. Lantmäteriet roll blev att klargöra hur riket såg ut, hur markerna användes och för att förtydliga vem som ägde vad.