Lantmäteriet, SKL och ett antal kommuner har sedan 2013 samarbetat kring förutsättningarna för öppna geodata, främst byggnader, adresser och fastighetsindelning. Såväl Lantmäteriet som kommunerna
Kvalitetssäkra dina mätningar med relevant mätmetodik
HMK-Geodesi har lanserats som fem dokument med olika inriktning och syfte. Föredraget presenterar dokumenten som innehåller riktlinjer för GNSS-baserad detaljmätning, terrester mätning samt stommätning. Presentationen kommer att ge exempel på olika riktlinjer samt hur dokumenten ger stöd i vardagen, både för beställare och utförare.
Nu finns fria satellitdata och produkter tillgängliga från ESA:s (Europeiska Rymdstyrelsens) och EU:s Copernicusprogram. Inom programmet skjuts ett antal Sentinel-satelliter upp, data registreras och olika vidareförädlade produkter tas fram för olika tillämpningar. Sentinel-data arkiveras och sprids även via nationella hubbar.I sessionen ryms en övergripande beskrivning av Copernicus, svenska tillämpningar för Sentinel-1, -2 och -3 samt … Läs mer
En dragning om byggandet av E4 Sundsvall och dess användning av Geografisk information i byggskedet.
Vad händer när man ger två snart flygfärdiga studenter från programmet Teknisk Fysik på KTH uppdraget att bygga ett informationssystem där man använder kartan som sökfönster. Utan att veta det själva så bygger dom ett system som branschen skulle kalla ett GIS men med helt nya och lite annorlunda kravställningar. En annan intressant aspekt är … Läs mer
1600-talets geometriska kartor nu tillgängliga. Genom Topografiskt register Riksarkivet (TORA)kan fler historiska databaser kopplas samman. TORA är ett koordinatrelaterat historiskt register som bygger på Kammararkivets systematiska registrering av samtliga bebyggelser i det dåvarande Sverige.
Lantmäteriets historia går tillbaka till 1600-talet då Sverige klev fram som en stormakt att räkna med i Europa. Landet hade stora in- och utrikespolitiska ambitioner. Lantmäteriet blev ett användbart verktyg för statsledningens makt- och kontrollbehov över sina undersåtar.
Sedan 1600-talet har vi kunnat följa landskapet med cirka 40-åriga intervall.