Kartdagar 2017

3E. Kulturarvsförmedling via spelteknik

av

Kombinationen kulturarv och spelteknologi är ett område som växer och breder ut sig i olika riktningar. Nya medier används för att förmedla berättelserna, de som egentligen bär fram kunskapen om kulturarvet. Under vintern 2016 har Riksantikvarieämbetet genomfört bygg-hack där LM:s kartor för Minecraft förfinats. Hur gick det?  

Författare: Pär Jonsson, Riksantikvarieämbetet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3E. Kulturarvsförmedling via spelteknik

3E. Anpassning av kartor för släktforskning – del 2

av

Föreningen DIS är Sveriges största släktforskarförening med cirka 23 000 medlemmar. Föreningen har nyligen utvecklat en ny version av släktforskarprogrammet DISGEN. Detta program har en unik och mycket avancerad karthantering för visning av hur släkten spridits över generationerna. Rasterkartor i flera lager, både äldre och yngre, kan här användas som bakgrunder. Dessutom kan släktens historia … Läs mer

Författare: Björn Johansson, Föreningen DIS
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3E. Anpassning av kartor för släktforskning - del 2

3E. Anpassning av kartor för släktforskning – del 1

av

Föreningen DIS är Sveriges största släktforskarförening med cirka 23 000 medlemmar. Föreningen har nyligen utvecklat en ny version av släktforskarprogrammet DISGEN. Detta program har en unik och mycket avancerad karthantering för visning av hur släkten spridits över generationerna. Rasterkartor i flera lager, både äldre och yngre, kan här användas som bakgrunder. Dessutom kan släktens historia … Läs mer

Författare: Karl-Ingvar Ångström, Föreningen DIS
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3E. Anpassning av kartor för släktforskning - del 1

3E. Tidig multispektral fjärranalys för oljeutsläpp på vatten och markkartering med Landsatdata

av

1971 mättes spektral reflexion hos olja och vatten med fotografisk spektrofotometri. Försöken gjordes som examensarbete vid KTH och FOA med mål att detektera oljeutsläpp i havet. 1977 karterades markanvändning ur Landsatdata med multispektral analys, med hjälp av hålkort och radskrivare. Försöken gjordes av Lantmäteriet och Stockholms Universitet vid Stockholms Datamaskincentral.  

Författare: Anders Boberg, Tyréns AB
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3E. Tidig multispektral fjärranalys för oljeutsläpp på vatten och markkartering med Landsatdata

3B. Habitat III

av

FN:s generalförsamling beslutade genom resolution (A/RES/66/207) att FN:s konferens om Bostäder, byggande och hållbar stadsutveckling HABITAT III skall hållas och att konferensen sker i Quito, Ecuador den 17-20 oktober 2016. Tidigare Habitat konferenser har hållits 1976 Habitat I i Montreal och 1996 Habitat i Istanbul. I resolutionen framgår att HABITAT III konferensen skall blåsa nytt … Läs mer

Författare: Peter Wasström, Lantmäteriet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3B. Habitat III

2D. Hur kartera osäkerhet i översvämmningskartor så att det blir lättförståeligt?

av

Tillförlitligheten i översvämningsmodellering beror till stor del på den digitala terrängmodellens upplösning och vattendragets omgivande topografi. Det har visat sig att även med en mycket hög noggrannhet på upplösningen överensstämmer inte de översvämmade områdena i modellen med översvämningens utbredning i verkligheten. Trots detta används översvämningsmodellernas kartor som om gränserna mellan vått och torrt vore exakta … Läs mer

Författare: Eva Sahlin, Högskolan i Gävle
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
2D. Hur kartera osäkerhet i översvämmningskartor så att det blir lättförståeligt?

WS5. Visualisering och kartografi

av

Workshopen kommer hantera grunderna i kartografisk visualisering för trycksaker och webbkartor. Med fokus på referenskartor och statistik på kartor. Syftet är att visa hur det med enkla knep går att skapa tydliga och harmoniska kartprodukter

Författare: Kjell Börjesson, Kartografiska Sällskapet och Stefan Svanström, SCB
Datum: 28 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
WS5. Visualisering och kartografi - Del 1
WS5. Visualisering och kartografi - Del 2

WS3. Jonas höjdskola – Geoid- och landhöjningsmodeller

av

I takt med att noggrannheten förbättras för höjdbestämning med GNSS blir det mer och mer kritiskt att de geodetiska referenssystemen håller måttet, även över mycket långa avstånd. I Sverige används sedan 10 år tillbaka höjdsystemet RH 2000, vilket är den svenska realiseringen av EVRS (European Vertical Reference System). Från 2020 kommer motsvarande även att införas … Läs mer

Författare: Jonas Ågren, Lantmäteriet
Datum: 28 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
WS3. Jonas höjdskola - Geoid- och landhöjningsmodeller

3B. Visualisering och exempel på hur städer kan bidra med öppna sensordata till FN:s hållbara utvecklingsmål

av

Med hjälp av små sensorer kan var och en hjälpa med att direkt samla in data om hälsa, vatten, ljud, ljus och temperatur. Detta kan sedan visualiseras direkt genom att använda ny teknik. På detta sätt kan man via en app t.ex. jämföra kvaliteten på luft i Quito, San Francisco och Stockholm.

Författare: Helen Alterius, Quantified Planet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3B. Visualisering och exempel på hur städer kan bidra med öppna sensordata till FN:s hållbara utvecklingsmål

3A. Geodetisk forskning och infrastruktur vid Chalmers

av

I en FN-resolution identifieras geodetiska observationer av vår egen planet som en förutsättning för t.ex. studier av klimatförändringar. Detta föredrag beskriver den internationellt viktiga geodetiska infrastruktur som finns etablerad vid den nationella anläggningen vid Onsala rymdobservatorium ca 40 km söder om Göteborg. Instrumenteringen omfattar bl.a. mätningar av havsnivå, tyngdkraft, jordrotation, rörelser i jordskorpan och olika … Läs mer

Författare: Jan Johansson, Chalmers tekniska högskola och Martin Lidberg, Lantmäteriet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3A. Geodetisk forskning och infrastruktur vid Chalmers