Peter Wasström

WS3. Jonas höjdskola – Geoid- och landhöjningsmodeller

av

I takt med att noggrannheten förbättras för höjdbestämning med GNSS blir det mer och mer kritiskt att de geodetiska referenssystemen håller måttet, även över mycket långa avstånd. I Sverige används sedan 10 år tillbaka höjdsystemet RH 2000, vilket är den svenska realiseringen av EVRS (European Vertical Reference System). Från 2020 kommer motsvarande även att införas … Läs mer

Författare: Jonas Ågren, Lantmäteriet
Datum: 28 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
WS3. Jonas höjdskola - Geoid- och landhöjningsmodeller

3B. Visualisering och exempel på hur städer kan bidra med öppna sensordata till FN:s hållbara utvecklingsmål

av

Med hjälp av små sensorer kan var och en hjälpa med att direkt samla in data om hälsa, vatten, ljud, ljus och temperatur. Detta kan sedan visualiseras direkt genom att använda ny teknik. På detta sätt kan man via en app t.ex. jämföra kvaliteten på luft i Quito, San Francisco och Stockholm.

Författare: Helen Alterius, Quantified Planet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3B. Visualisering och exempel på hur städer kan bidra med öppna sensordata till FN:s hållbara utvecklingsmål

3A. Geodetisk forskning och infrastruktur vid Chalmers

av

I en FN-resolution identifieras geodetiska observationer av vår egen planet som en förutsättning för t.ex. studier av klimatförändringar. Detta föredrag beskriver den internationellt viktiga geodetiska infrastruktur som finns etablerad vid den nationella anläggningen vid Onsala rymdobservatorium ca 40 km söder om Göteborg. Instrumenteringen omfattar bl.a. mätningar av havsnivå, tyngdkraft, jordrotation, rörelser i jordskorpan och olika … Läs mer

Författare: Jan Johansson, Chalmers tekniska högskola och Martin Lidberg, Lantmäteriet
Datum: 29 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
3A. Geodetisk forskning och infrastruktur vid Chalmers

5C. Högt flygande GIS-satsningar hor Swedavia

av

Swedavia äger och driver 10 flygplatser från Kiruna i norr till Malmö i söder. Behovet av att utveckla våra flygplatser ökar i och med att det ökande antalet passagerare. För närvarande pågår flera stora projekt för att utveckla området runt våra flygplatser till så kallade flygplatsstäder. Exempelvis så kommer ca 13 miljarder att investeras i … Läs mer

Författare: Mats Wiberg, Swedavia Airports
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5C. Högt flygande GIS-satsningar hor Swedavia

5C. Får lag lov? Kartan ger svaret direkt

av

På detta pass kommer visar vi en e-tjänst som visar direkt i kartan var du får placera ett Attefallhus. Genom att ange vilken fastighet som avses får den sökande tillgång till kartan. I kartan grönmarkernas den del av fastigheten där huset kan placeras med hänsyn till avstånd från tomtgräns, prickmark och befintliga byggnader. Som stöd … Läs mer

Författare: Jimmy Lövkvist, Danderyds kommun och Christophe Poncin, Sokigo
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5C. Får lag lov? Kartan ger svaret direkt

5C. BIM möter geodata på Trafikverket

av

Trafikverket är genom sin roll som landets största beställare av infrastrukturanläggningar en stor användare och producent av både anläggningsdata/ BIM och geografiska underlagsdata/Geodata. Historiskt sett kommer BIM från projekterings- och byggnadsprocessen medan Geodata har sin bakgrund i GIS och samhällsbyggnadsprocessen. Det har lett till att olika standarder och tekniker används vilket försvårar för användandet och … Läs mer

Författare: Peter Axelsson, Trafikverket
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5C. BIM möter geodata på Trafikverket

5F. Öppna data från SCB

av

För företag och privatpersoner har SCB:s statistik funnits tillgängliga via öppna API:er sedan 2013. Men sedan ett halvår tillbaka har SCB låtit bygga på sina öppna data med öppna geodata. Presentationen kommer bland annat att ge exempel på SCB:s öppna data och dess användningsområden.

Författare: Gunilla Andersson och Fredrik Garli, SCB
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5F. Öppna data från SCB

5F. Lantmäteriets öppna geodata

av

Syftet är att presentera ett preliminärt resultat av Lantmäteriets regleringsbrevsuppdrag kring öppna geodata. Syftet är även att lyfta fram den nytta som användarna av Lantmäteriets öppna geodata upplever samt vilka framtida behov de har av öppna geodata. Resultatet av den forskningsstudie som genomförts av Handelshögskolan i Stockholm för att belysa samhällsnytta av öppna geodata presenteras.

Författare: David Boman, Bobo Tideström och Mia Vallberg, Lantmäteriet
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5F. Lantmäteriets öppna geodata

5F. Kataloger för öppna data och geodata

av

Allt mer data publiceras på internet. Det kan vara exempelvis data, API:er och dokument. Krav kommer på att dessa resurser skall dokumenteras från flera olika perspektiv. Användare ställer krav på att mer dokumentation av data och tjänster finns. Hur kan jag hantera metadata där informationen är både geografisk och öppen? Hur hänger ISO 19115, DCAT-AP … Läs mer

Författare: Michael Östling, MetaGIS
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5F. Kataloger för öppna data och geodata

5F. Från att äga data – till att öppna upp

av

Delningsekonomin skapar grunden för ett öppet ekosystem som förbättrar för alla när de används av alla. Att underlätta samverkan mellan branscher, organisationer och över gränser för att främja användandet av ”location data” och tjänster som gynnar alla. Detta är vad HERE vill förverkliga. Redan nu använder sig HERE av öppen data från Trafikverket (NVDB) och … Läs mer

Författare: Gjermund Jakobsen, Here
Datum: 30 mars 2017
Ursprung: Kartdagar 2017
5F. Från att äga data - till att öppna upp